Publicerad: 28 maj 2009, 01.00
Ända sedan 1989 har utvecklingen av barndiabetes typ 1 följts mycket noggrant via ett nätverk i sjutton europeiska länder som professor Gisela Dahlquist i Umeå var med om att bygga upp.
Rapporter har genom åren visat på ständiga ökningar av antalet fall inte minst i Sverige och Finland som länge toppat världslistan. Nu har forskargruppen på nytt analyserat samtliga nyregistrerade diabetesfall – sammanlagt över 29000 barn – under femton år mellan 1989 till 2003. De har också via avancerad statistik försökt förutsäga utvecklingen från 2005 till 2020 baserad på siffrorna mellan 1989-2003. Dessa beräkningar ger nu första gången den mycket mörka och oroväckande bild som presenteras på den brittiska ledande medicinska tidskriften The Lancet:s hemsida idag.
Antalet nya fall bland barn under fem år kan fördubblas och antalet fall totalt bland alla barn under femton år öka med 70 procent.
–Om den här trenden håller i sig – och ingenting talar mot det – ställer det enorma krav på sjukvården för att kunna ta hand om dessa barn som dessutom insjuknar i allt lägre åldrar, kommenterar Gisela Dahlquist. Diabetesbarn kräver god omvårdnad och ständig kontroll.
Rapporten visar på en kontinuerlig ökning av antal barndiabetesfall med 3,9 procent per år generellt mellan 1989–2003. Ökningen är genomgående högst bland de yngsta barnen under fem års ålder med över fem procents uppgång varje år. Efter femton års ålder bromsas ökningstakten in.
Ett viktigt fenomen är också att uppgången är störst i de länder som under lång tid haft lägst diabetesförekomst som de tidigare öststaterna Polen, Rumänien, Tjeckien och Slovakien.
–Den utvecklingen är mycket intressant och kan bidra till en förklaring av det som händer, säger Gisela Dahlqvist.
Orsaken till barndiabetes typ 1 är ännu inte känd och en uppsjö tänkbara riskfaktorer har studerats under årens lopp.
–Men nu, säger Gisela Dahlquist, börjar vi få en sammanhägnande bild som kan beläggas på flera olika sätt. Det finns ett klart samband mellan uppgång av diabetes typ 1 och ökande välfärd med stigande BNP. Det tyder på att livsstilsfaktorer som hänger samman med förbättrad ekonomi påverkar. Den dramatiska diabetesökningen kan inte förklaras med genetiska förändringar och inte heller till exempel med flera virusinfektioner.
Den faktor som främst pekas ut är att människor ändrar sin kost och får i sig mer energi vilket i sin tur påverkar insulinomsättningen i kroppen. En mätbar effekt av det ökade matintaget är att barnen genomgående blir längre och väger mer med tilltagande välfärd. Samtidigt visar studier att barn som ökar mer i längd och vikt har större risk att utveckla diabetes än de som växer långsammare.
–Vissa barn har av någon anledning (kanske en infektion) tidigt fått förändringar – en autoimmun process – som gör att de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln förstörs. Detta kan pågå utan symtom i flera år. Men när barnen genomgående får i sig mer energi ökar behovet av att producera insulin och utvecklingen mot diabetes skyndas på, säger hon. Det skulle kunna förklara varför sjukdomen bryter ut i allt yngre år.
En lärdom av denna teori är att barn bör äta en god och sund kost i inte alltför stora mängder – också för att minska risken för diabetes typ 1
Antalet barn under femton år med diabetes typ 1 kommer att öka dramatiskt från 94000 2005 till cirka 160000 år 2020 i Europa. Mest utsatta är de allra yngsta under fem år där förekomsten fördubblas. Stigande välfärd med bättre tillgång på mat är en tänkbar förklaring.
Ända sedan 1989 har utvecklingen av barndiabetes typ 1 följts mycket noggrant via ett nätverk i sjutton europeiska länder som professor Gisela Dahlquist i Umeå var med om att bygga upp.
Rapporter har genom åren visat på ständiga ökningar av antalet fall inte minst i Sverige och Finland som länge toppat världslistan. Nu har forskargruppen på nytt analyserat samtliga nyregistrerade diabetesfall – sammanlagt över 29000 barn – under femton år mellan 1989 till 2003. De har också via avancerad statistik försökt förutsäga utvecklingen från 2005 till 2020 baserad på siffrorna mellan 1989-2003. Dessa beräkningar ger nu första gången den mycket mörka och oroväckande bild som presenteras på den brittiska ledande medicinska tidskriften The Lancet:s hemsida idag.
Antalet nya fall bland barn under fem år kan fördubblas och antalet fall totalt bland alla barn under femton år öka med 70 procent.
–Om den här trenden håller i sig – och ingenting talar mot det – ställer det enorma krav på sjukvården för att kunna ta hand om dessa barn som dessutom insjuknar i allt lägre åldrar, kommenterar Gisela Dahlquist. Diabetesbarn kräver god omvårdnad och ständig kontroll.
Rapporten visar på en kontinuerlig ökning av antal barndiabetesfall med 3,9 procent per år generellt mellan 1989–2003. Ökningen är genomgående högst bland de yngsta barnen under fem års ålder med över fem procents uppgång varje år. Efter femton års ålder bromsas ökningstakten in.
Ett viktigt fenomen är också att uppgången är störst i de länder som under lång tid haft lägst diabetesförekomst som de tidigare öststaterna Polen, Rumänien, Tjeckien och Slovakien.
–Den utvecklingen är mycket intressant och kan bidra till en förklaring av det som händer, säger Gisela Dahlqvist.
Orsaken till barndiabetes typ 1 är ännu inte känd och en uppsjö tänkbara riskfaktorer har studerats under årens lopp.
–Men nu, säger Gisela Dahlquist, börjar vi få en sammanhägnande bild som kan beläggas på flera olika sätt. Det finns ett klart samband mellan uppgång av diabetes typ 1 och ökande välfärd med stigande BNP. Det tyder på att livsstilsfaktorer som hänger samman med förbättrad ekonomi påverkar. Den dramatiska diabetesökningen kan inte förklaras med genetiska förändringar och inte heller till exempel med flera virusinfektioner.
Den faktor som främst pekas ut är att människor ändrar sin kost och får i sig mer energi vilket i sin tur påverkar insulinomsättningen i kroppen. En mätbar effekt av det ökade matintaget är att barnen genomgående blir längre och väger mer med tilltagande välfärd. Samtidigt visar studier att barn som ökar mer i längd och vikt har större risk att utveckla diabetes än de som växer långsammare.
–Vissa barn har av någon anledning (kanske en infektion) tidigt fått förändringar – en autoimmun process – som gör att de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln förstörs. Detta kan pågå utan symtom i flera år. Men när barnen genomgående får i sig mer energi ökar behovet av att producera insulin och utvecklingen mot diabetes skyndas på, säger hon. Det skulle kunna förklara varför sjukdomen bryter ut i allt yngre år.
En lärdom av denna teori är att barn bör äta en god och sund kost i inte alltför stora mängder – också för att minska risken för diabetes typ 1
Inger Atterstam
Ha det bra
sv: tack så hemskt mkt!
SvaraRaderaär det din hund som man ser i headern? :)
hejsan.tycker att du har en fin och bra blogg.
SvaraRaderasv: Ja dom är super mysiga och otroligt fina! har själv en amstaff hane hemma :)
SvaraRadera