måndag 11 april 2011

Diabetes typ1 och typ2

Vad säger ni diabetiker, varför inte trycka in lite information om diabetes igen i bloggen och framför allt uppmärksama TYP1 och TYP2 som väldigt många inte vet om eller har svårt att förstå.
_________________________________

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar och i Sverige räknar man med att det finns minst 300 000 diabetiker

Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom som beror på att kroppen fått en nedsatt förmåga eller ingen alls att producera hormonet insulin eller också att insulinet förlorat sin verkan (insulinresistent).

Insulin behövs i kroppen för att socker från blodet ska komma in i cellerna och förse dem med näring.

Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar med helt skilda olika orsaker: den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. Därför kallades också diabetes förr för sockersjuka.

De två mest kända och vanliga formerna av diabetes är typ 1 och typ 2.


Typ 1 går också under namnet barn- och ungdomsdiabetes eftersom den oftast bryter ut i barn- eller ungdomsåren. Huvudorsaken till denna sjukdom är brist på eller frånvaro av insulin och kräver alltid livslång insulinbehandling. Men även vuxna kan få Typ 1 diabetes.


Typ 2 är en form av vuxen- eller åldersdiabetes som nästan alltid debuterar efter 40 års ålder och behandlas med tabletter, insulin och med medel som påverkar produktionen av GLP-1, ett kroppseget hormon som påverkar bl. a. insulinfrisättningen. Även yngre – framför allt de med fetma – kan också få typ 2 diabetes.

De båda diabetestyperna har flera gemensamma drag, men också många skillnader. Bland annat är orsakerna till sjukdomarna och behandlingssätten olika. Behandlingsmålen för båda typerna är att försöka åstadkomma den insulin- och blodsockeromsättning som friska människor har.

Insulinet fungerar som en cellens grindvakt för det socker som ska in och arbeta i cellen.

Typ 2 har, till skillnad från typ 1, ett relativt långsamt insjuknande och symptomen är inte så uttalade.

Den som får typ 2 kan ibland i början behöva ta insulininjektioner under en kortare tid. Sedan kan det dröja många år innan man behöver tillföra insulin igen. Anledningen är att kroppen fortfarande producerar insulin – bukspottkörtelns betaceller är inte förstörda som vid typ 1.

Patienter med typ 2-diabetes har en otillräcklig insulinproduktion och framför allt ökad insulinresistens, som innebär en nedsatt förmåga för kroppens celler att tillgodogöra sig det insulin som produceras. Därför kan typ 2 diabetiker kompensatoriskt ha höga insulinnivåer, men cellerna svarar otillfredsställande på insulinet och släpper inte in sockret i cellerna där sockret ska arbeta. I stället flyter sockret omkring i blodet till skada och ingen nytta.

Några viktiga symtom vid diabetes är att man behöver kissa ofta, törsten ökar, man blir trött och håglös, man kan utveckla impotens och känselnedsättning och det är inte ovanligt med infektioner (bakterier och svamp) i urinvägar, underliv och på huden.

Symptomen vid typ 2-diabetes kan vara ganska diffusa och de utvecklas under en lång tid. Därför är det inte ovanligt att man har haft diabetessjukdomen en tid utan att veta om det. Det är inte ovanligt att man först vid en hälsokontroll upptäcker förhöjda blodsockervärden.

Vid typ 2-diabetes brukar inleds behandlingen med bättre kost vanor, motion och försök till viktnedgång.

Medicinering med tabletter innehåller inte insulin utan stimulerar betacellerna i bukspottkörteln att tillverka mer av det egna insulinet, ökar cellernas känslighet för insulin eller ökar produktionen av inkretiner.

Ibland räcker det inte med tabletter för att hålla ett jämnt blodsocker och då måste du börja med insulininjektioner. Man kan också kombinera insulin och tabletter.

Risken att drabbas av komplikationer ökar ju längre tid man haft sjukdomen och desto sämre blodsockret är kontrollerat.

Högt blodsocker under längre tid ger skador på kärl och nerver. Skadorna drabbar framförallt ögon, hjärta, njurar, leder och fötter (känselbortfall). Genom att ha så normalt blodsocker som möjligt kan man undvika eller fördröja de fruktade följdsjukdomarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar